bkpam2134409_9107f6d75367467ab2bf883791ac105e

Med lusten som drivkraft

-Slutar man växa när man blir gammal?
Frågan kommer från en förstaklassare. Oförberedd som jag är, blir svaret ja. 
- Men dom kan ju bli tjockare, reflekterar förstaklassaren. Och då växer dom ju.
   Min egen erfarenhet kan skriva under på detta. Frågan leder samtalet vidare och når ända bort till då man inte finns längre. Till döden. Detta bekymrar inte förstaklassaren, även om jag själv ser det dystra perspektivet. 
- Nä, för när dom blir riktigt gamla, då blir dom mindre. Det känner jag en som blev, avslöjade förstaklassaren. Sen kommer dom ner i jorden och sen till himlen... En del hamnar i havet. Det har jag sett på tv.
   Förstaklassaren ser betryckt ut för ett ögonblick, men börjar sedan spekulera kring moln.
- Vet du, jag tror att molnen kan vara tankar. Min mamma brukar säga att tankar far som moln. Vad kul det skulle va att få veta vad molnen tänker! Förstaklassaren fnittrar förtjust.    
   Jag slås av att jag själv skulle bäva för något sådant: allt skvaller, alla sanningar i konkurrens med lögner ...
- Fast inte regnmoln, förstås, blir tillägget.
 Jag håller med. 
   När vi skiljs åt, förstaklassaren och jag, har tankens möjligheter boostat mig och tillvaron ser för ett ögonblick ljus och tillitsfull ut. Övertygelsen om att man så länge man lever kan växa i tankar och handlingar infinner sig. 
   Men man måste jobba på det.