bkpam2134409_9107f6d75367467ab2bf883791ac105e

-Mobbare? Jag?

Det är kompetensutveckling kring ämnet mobbning, om hur man hanterar uppkomna situationer och hur man kan arbeta förebyggande mot kränkningar av olika slag.

Platsen är en grundskola och ett lärararbetslag utgör deltagarna. Skolledningen är stundvis med liksom representanter för elevhälsan.

Utbildningsdagen har föregåtts av inläsning av skolans likabehandlingsplan  och ett besök av mig under en dag. Jag har rört mig runt i byggnader och på skolgård, men av störst intresse har personalrum och lärararbetsrum varit.

Fokus på vuxna också.

Intresset för utbildningsdagen hade växt fram efter beslut från skolledningen att skolan behövde en rejäl genomlysning för att komma till rätta med mobbning, skolk och bristande arbetsro på sina håll. Gensvaret från skolpersonalen var väl sisådär, man gjorde ju redan allt man kunde, vissa elever betraktades som oförbätterliga och några hade uppfattningen att det hela bottnade i sådana omfattande samhällsproblem att det var onödigt att ens försöka  åstadkomma förbättringar. Istället hade man försett en del klasser med elevassistans av olika slag. Sådana som skulle ta hand om elever som "utvisades" och vara följare på raster -något som visade sig fungera dåligt eftersom berörda elever inte gillade övervakningen. Såg det som kränkande, utpekande, även om avsikten med det hela var väl motiverad.

Hursomhelst, vi samlas för att göra nya upptäckter på lite oväntade håll. Mina iakttagelser i personalrummen har gett ett bra underlag till att diskutera ett förändringsarbete. Skolan har upprättat en aktuell och tydlig likabehandlingsplan -byggd på elevers uppträdande och tilltag.

Nu närmar vi oss de vuxna som ska verka enligt denna plan.

Vi väljer att arbeta kring situationsexempel som lärarna beskriver. Gruppdiskussioner och gemensamma sammanfattningar beskriver åsiktsskillnader i gruppen. Brister och tillkortakommanden får rovdjursvingar i rummet medan likabehandlingsplanens målsättning och förslag till åtgärder värmer hyllan för dokument.

För att ta oss vidare ur meningsskiljaktigheter, försvarstal och talande tystnad går vi vidare med att gestalta de olika situationer, som gruppen verbalt konfronterats kring, med hjälp av rollspel.

Bland ett antal beskrivna situationer tar vi upp bemötande.

Ett av scenarierna handlar om eleven som ständigt kommer för sent till lektionerna. En av deltagarna vill ikläda sig rollen som eleven, en annan agerar lärare medan övriga är klassen. Tre olikja sätt att bemöta den senkommande inför resten av klassen ledde till upptäckter. Läraren, som spelat elev, beskriver känslosamt sina upplevelser -allt ifrån mobbad (med klassen på lärarens sida) till ignorerad och repekterad.  "Lärarens" upplevelser av sitt agerande är inte lika genomgripande. 

I det efterföljande samtalet kring scenarierna konstaterar gruppen att den utsattes upplevelser är fullt begripliga utifrån de bemötanden som gestaltades. Uppenbart blir hur elever kan uppleva sig mobbade av sina lärare -trots deras i övrigt stora pedagogiska kompetens.
   Olika sådana situationer beskrivs.

Utbildningsdagen sammanfattas i att lärarkollegiet är ense om att de vill arbeta fram ett gemensamt förhållningssätt att bemöta elever i utsatta situationer, att genom kollektivt lärande (fördjupad kompetensutveckling) ge varandra ett sådant stöd att den framarbetade likabehandlingsplanen kan omsättas i praktiken. Det finns en övertygelse om att det går att genomföra förbättringar i den psykosociala arbetsmiljön för både skolpersonal och elever. Man har också blivit uppmärksam på sitt eget beteende, hur bemötande kan forma relationer på gott och ont. Och att ett upprepat beteende av nedlåtande slag mot en och samma människa faktiskt kan uppfattas som kränkning -om än det kommer från skolpersonal.

Det kräver öppenhet, tolerans, mod och inlevelseförmåga att mötas och bemöta. 
En målmedveten envishet som skapar kontinuitet och igenkännande bidrar självklart till god elevhälsa och en för alla god arbetsmiljö.

Mina egna intryck från besöken i personal- och arbetsrum var att det fanns en uttalad hierarkisk ordning i personalgruppen. En dominant klick som hade förmåga att sätta spelregler, ensamvargar som kämpade med egna medel för att åstadkomma resultat och de onåbara som var svåra att uppfatta. Och så fanns de som valde att inte vara tillgängliga för kommentarer. En ganska vanlig personalsammansättning med andra ord. Men när det gäller förhållningssätt i relation till elever och vårdnadshavare är denna spridning inte alltid den bästa. Risken är att man motarbetar varandra, medvetet eller omedvetet. 

När det förekommer utfrysning och kränkningar bland vuxna i verksamheten, som får konsekvenser för arbetet i klassrummen, blir utgångsläget för mobbningsförebyggande arbete ett annat. Liksom arbetsmetoderna.


 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar