IMG_4099

Det nya skolåret - längtan och bävan

Att få börja skolan har väl för det flesta inneburit glad förväntan. Efter ett långt sommarlov är stunden kommen
att planera för starten. Kanske är det dags att ta steget från förskoleklassen till ettan, kanske ska man fortsätta där man slutade innan lovet med samma kompisar, samma vuxna och kanske samma klassrum. Denna första dag brukar ha förberetts väl med ny skolväska, nya kläder - eftersom centilongen har höjts - och kanske ny frisyr. Ett glatt återseende väntar för dem som hållit kontakt med varandra innan terminens början, medan andra inte har haft någon kontakt alls, är nytillkomna i klassen, har ett annorlunda språk. Men förväntningarna finns där, lusten att bli delaktig.
Och så finns det de elever för vilka skolan inte har något attraktionsvärde, de som hellre stannar hemma eller någon annanstans eftersom de inte tillmäter sig själva något större värde i skolgemenskapen. Att vara annorlunda i kamraters och vuxnas ögon, att särbehandlas på grund av sin härkomst, att vara otillräcklig inför föräldrarnas förväntningar och förhoppningar och i jämförelse med sina klasskamrater.

Det är utgångsläget för de flesta skolor när allt det nya ska börja. Och det gäller inte bara för elever. Många av de vuxna som valt sitt jobb med övertygelsen om att bidra till framtidsbygget kan dela liknande farhågor som sina elever. Fast i kollegiet. Med en blandning av längtan och bävan bär det av mot ännu ett år av nya erfarenheter.

Skolåret kan liknas vid en löparbana för sprinters, medel- och långdistansare, häcklöpning med några få hinder och så den långa hinderbanan med både häckar och vattengrav. Det gäller att komma i mål med olika förutsättningar, men med samma beskrivningar av de statligt fastställda beskrivningarna för måluppfyllelse - för alla; eleverna för att få goda betyg och vitsord, pedagoger och andra vuxna för lönepåslag efter att ha fått sina elever att nå målen.

Som på löpararenorna där konkurrensen är själva idén och medaljregn hägrar, men där man också riskerar att inte komma över mållinjen på grund av diskvalificering, dålig ork och motivation, kan skolgången bli till en plats på läktaren. Allt handlar förstås om förutsättningarna, ledarskapet, tron på människans förmåga... och snart ljuder startskottet för nästa läsårs målgång.



 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Bloggarkiv