IMG_4099


De övergivnas armé. En bok om rollspel (Norstedts, 1997)

"Om att utveckla manipulativt ledarskap - på statsbidrag (Sveriges Roll- och Konfliktspelsförbund"



EN  RARITET!
 

Sveriges mest hatade, och i Sverige den  första piratkopierade boken.

(Det finns några ex kvar.) 


Man får passa sig när man sticker ut!
Kanske får man ändå kalla det för en bedrift när man fortfarande, efter 23 år, är ett avskytt objekt genom sin produkt, debattboken "De övergivnas armé - en bok om rollspel" (Norstedts, 1997). Medförfattaren, Björn Sjöstedt, har genom åren beskrivits som min "sidekick"  av underordnad betydelse. Inget kan vara mer felaktigt. Men förmodligen har han, i egenskap av man,  förskonats från de uppdämda känslor som boken väckte, och som kom att leda till en långdragen, utsatt tillvaro för min egen del som författare. Trakasserier på nätet, till och med dödshot och förtal.

Bokens tillkomst har sin utgångspunkt i en genomgång och analys av innehåll och metoder i den nya hobby för barn och unga som hette (och fortfarande heter) rollspel och lajv. På samma sätt som jag och min kollega under vår yrkesverksamma tid som konstnär och pedagog, anlitade av bl a dåvarande Barnmiljörådet och inköpsavdelningar på ett av våra största varuhus, intresserade oss för hur leksakskoncept utvecklades i formgivning och begreppsvärldar under 1980-90 -talet, liksom också barns lekbeteende, så kom den framväxande rollspelshobbyn också att bli ett intressant område att studera. Inte konstigt egentligen för personer med vår yrkesmässiga bakgrund: professionellt arbete med frågor om barnkultur.

För att göra en lång historia kort: boken var en av de första böckerna i landet som piratkopierades - i två versioner. Den ena i original med omslag, den andra som redigerat worddokument med förvanskat innehåll, dessutom ( vilken möda, vilket jobb!). Det blev en uppgift, en kostsam sådan, för förlaget och Svenska Förläggarföreningen att få bort den från Geocities server i USA. Polisen hade då inte tekniska möjligheter att vidta åtgärder, men självklart anmäldes händelsen.

Den framväxande ungdomsorganisationen för rollspelare kom att bli landets största med många miljoner i statsbidrag. Att författaren på uppmaning från representanter inom rörelsen skulle bli av med förtjänst på sin bok, och att hon skulle kartläggas och till och med önskas skjuten, var inget som på något djupare sätt berörde ledningen för den bidragsgivande Ungdomsstyrelsen.

Eftersom innehållet och kommentarerna i boken högljutt och bestämt hänfördes till moralpanikens välkända och fruktade skamvrå, blev situationen i arbete och vardag av ett minst sagt påfrestande slag. På nätet kunde vi följa rekommendationer om att boken skulle stjälas från Akademibokhandeln och från bibliotek. Eftersom det uttrycktes tankar kring att eliminera den kvinnliga författaren, bistod polisen oss med sin närvaro under våra föreläsningar. Vår förläggare, Dan Israel, jämförde i en artikel tilltagen med hur man en gång i tiden brände böcker, som ansågs misshagliga.

Den som googlar på bokens titel, eller på mitt namn, hittar tonläget på recensioner och synpunkter. Aftonbladets kulturkommentator då var en av de första som recenserade boken. Vi hade svårt att få grepp om hans synpunkter och kontaktade honom därför för att få klarhet. Men det blev svårt, eftersom det var hans spelande son som skrivit recensionen i hans namn. Wikipedia har vi givit upp för länge sedan, eftersom "någon" redigerar våra rättelser, och då inte till vår fördel.

Det tog oss 10 år att studera spelkoncept (svenska och amerikanska främst), delta som observatörer på mässor och konvent, följa utvecklingen på lajvområdet (är ju dramapedagog, så det fanns mycket som var intressant), diskutera med spelare och föräldrar till spelare. Oåtkomliga och ovilliga till dialog var däremot organisationens och branschens företrädare.

Hur som helst, boken blev berömd på ett oväntat sätt. Innehåll och "lek"-/spelbeteende är nu förlagt till nätspel och inte lika utsatt för klåfingrig insyn och kulturdebatt. Det är den nya barn- och ungdomskulturens arena, den som vuxna i alla tider uppmanats att hålla sig borta ifrån. Branschintressen vs sk moralpaniker... En central fråga var och är: kan lek i olika former påverka attityder och samhällsutveckling?

 

I samband med president Trumps avgång och attacken mot Kapitolium rapporterades om lajvare/larpers som bistod i attackerna, visserligen utklädda men med verkliga, högerextremamotiv. Här ses inte lajvandet som en "trevlig, lärorik hobby"inga medel ur statsbudgeten stöder rörelsen. Vad vet vi om rörelsens etablering i Sverige, som en statsfinansierad barn- och ungdomsverksamhet?

https://www.reddit.com/.../comments/65q893/extreme_larping/
 

En av våra svenska föreningar, ansluten till ungdomsförbundet, arrangerade spelkampanjen STORMEN (2008?). Spelet gick av stapeln i Göteborgstrakten i en hyrd herrgård. Arrangemanget låg ute på föreningens hemsida med instruktioner om roller (SS-officerare, uppträdande, tillåtenrökning/alkoholförtäring, intrig, deltagaravgift, mm. Innan det försvann från nätet hann en observatör skriva ner en del av information/instruktioner för hand.

Andra lajvarrangemang med naziromantiska förtecken har också ägt rum i Danmark med svenska deltagare. Lajv och rollspel har många skepnader. Detta är en av dem.

MEDAN HON DÖR.  (Vulkan Förlag, 2020)

är en roman byggd på självbiografiskt stoff.  Från dysfunktionellt till försoning.  Minnen, reflektioner, föreställningar och vanföreställningar utifrån barnperspektiv, såväl barns som vuxnas  under ett drygt halvsekel. 
En förhoppning är att boken ska kunna tjäna som underlag för givande samtal i t ex bokklubbar, i föräldra-/pedagogutbildningar men också kunna vara en vandring genom egna barndomsupplevelser. Som en jämförelse. Synen på barn - vuxenrelation är föränderlig över tid, men häpnadsväckande mycket verkar bestå ända in till döddagar.


 Läsarreaktioner:

"Blev djupt berörd. stor igenkänning,. Började reflektera kring händelser i mitt eget liv."

"Ibland fick man skratta och ibland gråta. Det blev balans liksom."

"Välskriven, stark historia!"

"Jag känner igen saker från förr. Men den berör vuxna oavstt tidsperiod. Mycket läsvärd och tankeväckande."
Nu som  E-BOK & LJUDBOK också

https://www.bokus.com/bok/9789189281493/medan-hon-dor/

https://www.adlibris.com/se/e-bok/medan-hon-dor-9789189281493

https://www.storytel.com/se/sv/books/2072778-Medan-hon-doer

https://www.bookbeat.se/bok/medan-hon-dor-291018

https://www.storytel.com/se/sv/books/2072778-Medan-hon-d%C3%B6r
Uppläsare: Cecilia Rolfö
 

Häng med på Facebook: 
https://www.facebook.com/medanhondor

  

189 kr


Korsettsyndromet,  (Vulkan Förlag, 2011) 

Kommer som E-bok & Ljudbok, vecka 18!
Inläsare: Veronica Kurba


"Jag har avslutat en underhållande, charmig bok, "Korsettsyndromet", skriven av Didi Örnstedt, författare och dramapedagog bl a. En bok för mogna. Underfundig ironi som utspelas mellan två, till mogen ålder komna, trotsiga kvinnor som vägrar inordna sig i åldrandets begränsningar. Den nya vänskapen dem emellan sätts på prov, som ingen av dem kunde föreställa sig.
Jag rekommenderar att läsa den, debutroman som är lättläst och litterärt spetsfundig med ahaupplevelse."  (Ann-Christine Johannesson, 2020)



 

Utställning & Bok

ROBOTTIDER - medan kärleken får vänta
 Om barns uppväxtvillkor i masskulturens spår


BILDA Förlag (1990) / Riksutställningar (turné 1990-1992)

Premiärvisning på Konstfrämjandet i Stockholm 1989. Fullbokade visningar och föreläsningar. Konstnär Björn Sjöstedts 15 målningar väckte stort intresse, trots att den rådande konsttrenden hette postmodernism. Barn engagerar. Riksutställningar producerade och vi turnérade i sex år. De första två åren med Riksutställningar, övriga fyra år i egen regi. Boken väckte intresse och International Playground Association (IPA, Sweden) producerade i samarbete med Brevskolans Förlag. Bilder Björn Sjöstedt, texter ffa Didi Örnstedt. Boken är sedan länge utgången, inaktuell förstås sedan barns lekmiljö idag i hög grad är digital. Men fortfarande är det vuxna som står för den nya barnkulturens olika koncept och inte sällan med egna kommersiella intressen i fokus där redan tvååringar är en intressant målgrupp. Precis som i den analoga tidsåldern.

Om barns uppväxtvillkor i masskulturens spår. Leksaks och mediekoncept som läromedel. Vem har sagt att bara skolans läroplaner har något att förmedla? Varför leker barn som de gör? Hur vill de kommersiella branscherna att de ska leka genom att konsumera deras produkter?
Närgångna studier av form, innehåll och användningsformer, ungefär som när man testar ett nytt verktyg. Boken användes som läromedel för pedagoger, främst inom förskola, i många kommuner och under många år. 

Bibliotek, antikvariat


"Vi har inlett robottider
och ska lyckas vad det lider
att bli kapital med ränta
medan kärleken får vänta."


(Ur Robottider - medan kärleken får vänta.
 Målning: Björn Sjöstedt.Text: Didi Örnstedt)

Antologier: Centrum för barnkulturforskning, Stockholms Universitet, Skolverket, Polisen
Facktidskrifter: Om skola, barn och ungdomskultur